onsdag 30 juni 2010

Boel Gerell i Sydsvenskan:


Mänskligt avfall på scen

Text: Boel Gerell
Uppdaterad 30 juni 2010 10.51 Publicerad 29 juni 2010 17.33
[+] [-] Textstorlek | kommentera Skriv en kommentar |

Malmö.
Bokmässan i Göteborg, för ett antal år sedan. Trängsel och röster som kämpar för att göra sig hörda och mitt i allt detta en cirkel av stiltje. I cirkelns mitt sitter Lars-Inge Svartenbrandt alias Lars Ferm och vid hans sida står förläggaren Sellin.

Lars har varit här förut, nu är han här igen och vill ha er förlåtelse. Kom fram och tala med honom och köp hans bok.

Ingen går fram, tar tvärtom en omväg kring bordet, håller avståndet, stirrar och ser sedan bort. En man och en människa och ett liv som en sten i vattnet. Överallt svallvågor, ofta av smärta och lidande. En av de värst drabbade är dottern Jackie Ferm som nyligen skapat sig en helt egen karriär som utvikningstjej och deltagare i dokusåpor.

Hur blir man en kvinna som Jackie Ferm? Knappt kvinna förresten, på papperet närmast en flicka men med könet så kraftigt markerat att hon i vissa vinklar liknar en karikatyr. Kring arketypen Jackie spinner nystartade Teater Mutation en väv av scener i sitt gästspel "Aurora" på Inkonst. Ett dystopiskt underland där flickor föds till en längtan att lyda och där ropet "mamma" lika ofta följs av en örfil som en kyss.

I begynnelsen är kroppen: fyra kvinnokroppar hjälplöst krälande i spillrorna efter en värld. Ett Eliotskt "Wasteland" betraktat på avstånd av en Shakespearesk ödesgudinna eller varför inte en Indras dotter från Strindbergs dröm. Och så Jackie då, nog så konkret i höga klackar och beslutsamt blodröd mun. Beväpnad till tänderna med inlärd kvinnlighet kämpar hon för det hon hoppas ska bli ett bättre liv.

Tanken är att skapa något helt nytt, enligt programförklaringen från Teater Mutation. Bakom gruppen står sex andraårselever från Teaterhögskolan tillsammans med skolans dramatiker Sara Tuss Efrik och Annika Nyman och ambitionen är att förvåna, utmana och bryta upp.

En frisk doft av vilja och lust slår från drivorna av mänskligt avfall på scenen. Skickliga skådespelare i vardande glider ur sina kokonger och blir till exempel på liv. Scener läggs till varandra i ett collage som ömsom bär och brister och drar i många riktningar samtidigt. En uppstramning och en riktning hade inte varit fel, men så är det här bara början. En demoversion av det som komma skall.

Själv lämnar jag salongen tagen och berörd på djupet. Kanske inte så mycket av det nya som av det gamla. Hur människor utplånar sig själva för att bli sedda. Hur barn växer upp och tar sina fäders namn.


tisdag 29 juni 2010

du har något i munnen, mummy


skarpladdad jackie

woman in cage del 2


Paradise Hotel





Välkommen hit, till platsen där allt kan hända, och då menar jag ALLT. Här finns inga regler, eller rättare sagt: dom dyker upp när man minst anar det. Välkommen hit. Jag heter Tilde. Min mamma är skådespelerska och min pappa är skådespelare. Välkommen hit. Till den här platsen. Jag är Lag. Ordning. Kaos. Ceremoniförrättare. Vigselförrättare. Domare. Cirkusdirektör. Dirigent. Präst. Värdinna. Lejontämjare. Bulldozer. Kosmos. Myt. Sanning. Välkomna ska ni vara! Välkommen till de sju dödssynderna! Fåfänga, girighet, lust, frosseri, avund, lättja och vrede är huvudingredienserna för den här säsongens omgång. Nu slår vi upp portarna! Alla är här med ett enda mål i sikte: att vinna. Vägen till final kantas av lögner, svek, vänskap, intriger, hat, kärlek och jokrar. En sak står klart för alla – ingen kan känna sig säker.

MODERSMORD







I don´t look like my mother

Jackie bloggar:

http://www.nattstad.se/JackieFerm?id=1015730

post premiären

kära dagbok,

teater mutation är en framgångssaga. teater mutation är ett graceland, en marilyn, ett luder. teater mutation plöjer nya åkrar. teater mutation rotar i sopberget. teater mutation har blod om mun.

teater mutation lider av hybris, självskadebeteendefrosseri, kleptomani, mytomani.

premiären är avklarad. stolarna var fyllda till bristningsgränsen. mutanterna glittrade med ögonen. mutanterna svängde på rumporna. mutanterna misshandlade sina blombuketter. mutanterna fyllde sig med socker och bubbel. i bröstet på alla de mutanter som inte var på scen svällde hjärtana och skenade.

i kväll blir det sista föreställningen innan teater mutation går på sommarlov för att slumra och sova och drömma nya drömmar och drömma vidare om gamla drömmar och fantisera och fabulera och hitta på.

att Auroras återuppståndelse utlovas betyder inte att den som missar den här omgången inte kommer att ha missat något. det betyder inte att det går bra att invänta eller att en bättre version kommer att komma. då Aurora återuppstår kommer scenkonstverket ha muterats, på gott och ont och den som stannar hemma är en rutten sill och kan stå där med sin gravidmage i tensta och röka under fläkten.

nu längtar vi efter jackie.

måndag 28 juni 2010

Jackie får frågan och svarar:




Varför har du blond peruk på dig ibland? :)
Därför att jag lider av två personlighets störning! Nej, men jag gillar att gå in i olika roller, den blonda peruken får mig att bli fnittrig och lite barnslig.
Lite vardags teater som jag allltid pratar om, man ska våga vara dramatiskt.
Skit kul, testa själva någon dag, bli punkare för en dag, klä ut er, kör britney-stuket, låtsas sörja och bara gå i svart? :D
Våga göra det, exprimentera med folks fördomar och rektioner. Se hur de kollar på dig när du ser ut som en playboy kanin eller en nunna?

sommartips & tekniskt

Hitta en orkester i en park nära dig.

Igår när vi körde tekniskt genomdrag fick vi se Aurora i otaliga versioner. I clownversion. I musikalversion. I operett. Aurora innehåller världar vi inte ens själva visste om. Alla gränser överträdda. Amy Diamond sjunger i våra öron. teater mutation är ett stort hyperaktivt barn, med lemmar till höger och vänster, med sprängande viljor och orationella riktningar. Det slutar aldrig sprattla.

Ikväll smäller det!

Välkomna!

söndag 27 juni 2010

I'm a good girl mummy.

till slut blir aurora färdigbyggt och igenmurat av söm och sytråd och bindor och blöjor och inälvor och skumgummi och stålvajrar och kjoltyg och smågodis och nudlar och hudfärgad bandage. scenbilden är uppbyggd och överbyggd i skräp. poolen skimrar i turkos. jackies säng är blank och silkig. lamporna tänds. explosionsljus. vanartsljud.


vi är urblekta och tunnslitna med blåmärken och mensvärk och soleksem och blodsockerfall och ryggont och migrän och munsår och andnöd och armsvett och benstubb och skallskador och sorgkanter och grav sömnbrist och blodbrist och begynnande övergöddhet och sockerberoende och koffeinstress och morgonhumör och privatliv som sakta vittrar bort utan att vi tar notis om det. det här är början på början som aldrig kommer att sluta. vi är hela och rena. hela och hållna. håller i sömmarna, mamma.

ses.










Offentliga flickor

16 dagar har gått. 12 timmar om dagen. När vi går ut från replokalen känner vi oss avskurna från verkligheten. Att en sol bränner har vi vaga minnen från. Vi längtar tillbaka till den svarta lådan igen. Allt annat är ohanterbart. Det här är en bubbla en psykos en sekt en tvångstanke ett paradis en värld en levande tavla en pool en omöjlighet en lekstuga ett slott ett träsk. Vad som drivit oss i vårt arbete är: Vad vill se på scenen? Vad går vi igång på? Vi har gött och stött och avlat och ammat och blött och skurit av och byggt på och skapat nya delar. Manus har ändrats i sista stund, strukturen har bytts, igår ändrades sista akten till att framhäva flickornas utveckling. Vi är ute på hal is. Men hellre pressa oss att överträda gränsen än att retirera. Hellre skapa ett girlmonster vi inte riktigt till fullo förstår än att skapa en inställsam nickedocka. Våra diskussioner har ingen ände. Strukturen är så utarbetad nu att vi vågar ta steget att låta köttet och ordet ge skelettet liv. Rörelsen tar oss till nya världar. Munnen tar oss till nya världar. Vi har inte tid att vara rädda nu. Vi ska falla och falla och falla i kaninhålet.

lördag 26 juni 2010

monster flickor

vi överlevde både genomdrag och midsommarledighet. nu har vi knappt två dygn till premiär...

onsdag 23 juni 2010

flickor


flickor. så duktiga, så. Kalypso är ingen mamma. Hon är.
flickorna dansar i ring, tittar på sport, antastar, kissar, dricker drinkar, leker män, leker jackie. Jackie, Jackie, Jackie, Jackie. Jackie.

Ingen vet hur muterade vi kommer att bli i slutet av denna process. Men nåt håller på att hända i mörkret på Inkonst.

Jag älskar dig, Jackie
.

tisdag 22 juni 2010

en pool i paradiset


Ännu en 11 timmars dag är avklarad. Vi är hjältinnor, krigarinnor, ryttarinnor.
Idag åt vi massor med spaghetti, rev av en akt, fjollade, flyttade över till Inkonst, rengjorde en pool, åt hembakade bullar, tog fem minuter i solen, blev lite större, lite starkare.


Den vackra bilden är tagen av Tanja Obradovic




Det händer nu Jack.
Det är nu det händer

måndag 21 juni 2010

silky silky, shiny shiny

sedan blir vi trötta. sedan blir vanarten vanartig. sedan flyter inspicienten ut i konturerna. sedan far vi bort i diskussioner om tro. sedan tappar vi tiden. sedan glömmer vi att arbeta. sedan blir vi tröttare. sedan orkar vi inte arbeta. sedan tar vi ledigt och ägnar oss åt sopberget, det vill säga sollapning, ljudupptagning, skräp-tv, smågodis, joggingrundor, aggressions-akro, dressyrmoment, textmalande, sängliggande, äldrevård, smådjur, ryggjympa, kaffedrickande, näsduksvätande, föräldragrälande, syskonflätande.

vi är fortfarande underbara.
vi är fortfarande oövervinnerliga.
soldatlika.
övermodiga.
blodtandade med munnar som soptunnor och magar som öknar.
vi har fortfarande storartade planer. vi har över sjuttio sidor på vår dator. dom ligger i en mapp som ligger i en mapp som ligger i en mapp i en mapp i en mapp.
vi är av vitt hull och socker.

söndag 20 juni 2010

Dagarna flyter ihop

Vem är jag? frågar flickorna. Det gör vi med. Vi jobbar, äter, kissar och dricker kaffe, sover försöker vi alla, vissa lyckas bättre än andra. men en sak är säker. Dagarna flyter ihop och vi med dom. Men shit vilket samarbete vi har! Vi undras över det varje dag, så mycket kärlek och så mycket ryggdunk, så mycket "nu hjälps vi åt", så mycket "en för alla, alla för en", + lite tårar och lite tjafs på det, men i stort sätt "Hej, vad jag älskar er!" Och alla behövs. Ingen är överflödig. Alla bidrar med något eget. Ingen är ersättbar. Alla är viktiga på sitt eget sätt.
Go mutanter!
Och dessutom, idag visade vi Svartenbrant var skåpet skal stå!

lördag 19 juni 2010

vi firar halvlek och massbröllop

det finns en gudinna, det är sant. hon har långt ljust hår, kolossal klänning och föddes i en pool i paradiset.
det finns flickor som sitter uppe i ett torn och väntar på att någon ska rädda dom.
en häxa med långt brunt hår, ögonfransar, smetigt rött läppstift, svart cocktailklänning kommer och räddar dom.
Jack Tjack Tack-a Ticka Tackie
DjackieDjackieJackie...

fredag 18 juni 2010

Solanas säger:

I själva verket är kvinnors uppgift att leka, att relatera till och älska andra människor, att vara sig själva, ersättliga av ingen.

Kvinnors uppgift är [...] att utforska och upptäcka, att uppfinna, lösa problem, skoja och göra musik – och allt det med kärlek. Med andra ord, skapa en magisk värld.

Poolparty

Rutinkontroll

Ryan Trecartin: I-BE AREA + A Family Finds Entertainment





Den sjätte dagen: genombrottsdagen

"Och den sjätte dagen hände det allra finaste. Först gjorde Gud alla djuren. Han gjorde hästar och kor, harar med mjuka nosar och får med varm skön ull. Han gjorde tigrar och igelkottar, klumpiga små grodor och ståtliga giraffer. Sedan sade Gud: "Det är något som fattas. Nu vet jag: en människa."

ur Barnens Bibel av Anne de Vries



Kalypso säger: Inbördeskrig

Jackie säger: Girlmonsters




Vi fann strukturen och skelettet. Vi fann bågarna och linjerna. Vi fann hållningarna och riktningarna. Vi fann rörelserna och spänningarna. Vi fann det konstruerade. Vi fann människan. Vi fann det naturliga. Vi diskuterade scenografin. Vi var på besök på Inkonst och hittade en varuhiss: Kalypsos givna entré. Vi diskuterade ljus. Vi hade flera genomdrag. Vi slutade när vi var på topp.

tisdag 15 juni 2010

TISDAG KRISDAG

Allt började bra. Brödet jäste på plåtar ock kroppar svettades. Fingrar skrev nya ord, Mutations skapelse finns nu svart på vitt.

Sen blev det lååååång diskussion om Kalypso och slutscenen Lick´n take. Frågan var fortfarande; vem ska dö och varför? Svaret blev Kalypso och vi kände oss redo för genomdraget.

Två timmar tog det. Vi hade lyckats skrapa ihop nödvändig kostym och med blöjor, klänningar och keps infann sig en första känsla av Aurora. Men vad hände egentligen? Och vem var Jackie?

Ytterligare två timmar ägnades åt argumentation om vems historia vi berättar och hur det hela ska gå till? (och igen; vem ska dö?) Vårt fort har nu lämnats med huvudbry och korta naglar men med en behaglig känsla av överblick.

Dagens fråga: Om kaninen dör, fortsätter hundarna att springa?

måndag 14 juni 2010

Och på den tredje dagen..........

Dagen började som sig bör med sexy dance. sexy sexy.

Stärkta av kaffe manglade vi oss igenom Licki take show. Många diskussioner om vad vi egentligen håller på med. Det var bra. Imorgon vet vi vad vi ska testa.

Resten av repdagen ägnades åt Patrik och Jackie, Tortyrscenen och scenen med Kalypso, Svartenbrandt och flicka 2. Alla är på g och det händer ständigt grejer som leder oss framåt. Imorgon ska vi genomföra vårt första genomdrag på alla scenerna. Det känns häftigt.


Och så. Äntligen, äntligen har mutation fått ett par kronor att röra sig med. Vi är glada och tacksamma.




Frågan lyder: Vem måste dö?

söndag 13 juni 2010

13.6

dagens motto:

broder jacob-strategi
självskadebeteendeanorexi

jackie säger: jag lider av adhd, asberger, självskadebeetendeanorexi, tvångstankar, hyperaktivitet, kleptomani, prostitution, stilnoct, theralen, prozac, socialfobi, minimytomani, sociopati, tvångsterapi. jag är hel och ren, mamma.

Börjar dagen med läsningar av Rutinkontroll och Jacks begravning. Pratar om övergångar, Kalypsos val, utvecklingslinjer, grader av efterblivenhet hos olika flickor.

Hoppar upp på golvet. Repar inledningsscenen. Repar Rutinkontrollen. Börjar tala i kanon.

Efter lunch och eftermiddag repas Jackie och Svartenbrandt, Give me your white pony, Naughty girl, Piccolon, Inför finalen, En förvirrad flickas monolog.


Frågar oss hur man som nyfödd uppfattar världen, om man kan urskilja andra varelser, vad man förstår etc.
Frågar oss hur man går vidare i ett repetitionsarbete när man kör fast och allt känns jämntjockt.
Lite lack of energy.
I morgon blir det fler kakor, mer tid, nya scener, ryggdunk.

lördag 12 juni 2010

Protokoll frukostmöte

Frukostmöte 10- 12.45 den12 juni.



Mat



Marianne, Jenny, Sara och Annika är matansvariga.

Frukost äter man själv hemma.

Här äter vi lunch och middag ihop. (Vissa dagar utesluts middagen då repschemat ser annorlunda ut).

Maten är vegetarisk, med fisk.

Varje dag får alla en frukt var.





Tider



Vi repar fulltid mellan den 12 juni till den 27 juni.

Vi har premiär den 28. juni.

Vi har ramtider 09.30- 20.00.

Gemensam obligatorisk uppvärmning 09.30-10.00.

Rep: 10.00-12.30, 13.15-17.00, 17.45-19.30.

Dagssummering: 19.30-20.00

Lunch 45 minuter mellan kl 12.30- 13.15

Middag 45 minuter mellan kl 17.00-17.45



Vi har alltså effektiv reptid 8,5 timmar varje dag. De dagar vi ändrar reptiderna ska ändå effektiv reptid vara 8,5 timmar. Det betyder att vi antingen börjar tidigare eller slutar senare om vi har längre paus mitt på dagen.



Undantag:

Den 19. juni är Jenny borta.

Den 25. juni är Marianne och Elin borta.

Den 21, 22, och 23 juni är Sara borta på jobb mellan kl 8-17.

Onsdag den 16 juni är ramtiderna kl 12.00-22.00. (Uppvärmning 12.00-12.30)

Onsdag den 16. juni är Annika hos sjukgymnast kl 14-16.



________________________________________________________________________________



Marknadsföring



Facebook

Blogg (skrives av inspisienten på kvällen varje dag). Ev också av andra eldsjälar!

Hemsida

Visitkort

Flyers

Tidningar



Grupp: Annika, Sara, Jenny och Marianne.













Repschema



Se separat schema från Jenny.



Jenny är teknisk ansvarig för föreställningen.

Elin är kostymansvarig.

Jenny och Marianne gör ett matschema.

På repschemat från Jenny ser man vem som är inspisient för dagen. Inspisienten ansvarar för att reptiderna hålls, att maten lagas och är chef i största allmännhet.





Övrigt



Kl 19.00 idag den 12. juni kommer vi att ha ännu ett möte där ALLA närvarar.

Detta för att gå igenom följande punkter:



– Arbetsmiljö

- Bestämma regler



– Mål

- Mål med projektet i sig. Förhållningsätt till arbetet (process/produkt).

- Konstnärligt mål. Vad vill vi berätta med helheten?

Nu kör vi!

Kära alla muterade och omuterade!

Nu är vi igång. Och som dagens inspisient skriver jag här ned dagens arbete. Kl 10 idag träffades vi till frukostmöte. Vi strukturerade upp dessa två intensiva veckor vi har framför oss. Protokoll från frukostmötet kommer upp här. Det jag sitter igen med efter denna dag är en enorm kraftkänsla och gemenskapskänsla. Vi har en fantastisk ensembel och vi kämpar på tillsammans, vi litar på varandra och vi når nya höjder i en rasande fart.

Vi hade även Konstnärligt möte. Vi diskuterade frågan man aldrig blir färdig med: Vad vill vi berätta? Här följer några stickord från diskutionen utan något som helst försök på konklution.
-Identitet
-Kollektiv
-Makt
-Vem bestämmer över mig?
-Vem är jag? (Inför dig, inför mig själv?)
-När finns jag?
-Normer / Anarki
-Konstruktion
-Vad är ett samhälle utan konstruktion?
-Hur blir man kvinna?
-Hur blir man människa?

Föreställningen ställer en massa frågor. Vi började i frågan "Hur lär samhället oss att bli kvinnor?" I förlängningen har vi kommit in på existensiella frågor bortom genusfrågeställningen och frågar oss "Hur blir man människa"? Hur fungerar ett samhälle, en sivilisation?

Protokoll från kvällsmötet:
-Annika fixar mat imorgon.
-Jenny tar med sin dator för musik.
-Agnes håller i uppvärmningen.
-Elin har arbetat med att strukturera upp inledningen och ber alla tänka igenom en individuell anledning att dela med sig (eventuellt inte dela med sig) av sin rit. Detta kommer vi arbeta med imorgon under första reppasset.
-Elin och Angelica har funderat över övergångarna och ställer frågan om det behövs något för att få Jackie och publiken att acceptera att Jackie hoppar från ett sammanhang till ett annat, elelr om det är en överenskommelse som ger sig själv. Förslag på lösning är isåfall att Kalypso ger Jackie ett sömnpiller för att få henne foglig, eller att hon drar ut jacket av Jacke och hon kortsluter för att sedan sätta i jacket igen och Jackie vaknar och accepterar det nya sammanhanget.
-Ett förslag från Elin är att Flicka 2 dödar Flicka 1 i white pony scenen.
-Ett förslag från Elin är att Tilde/Kalypso är i TV-rutan i scen 7 istället för i real person dels för att underlätta Elins byte, men också för att presentera situationen.
- Scen 10 ska vi spela utan manus med samma förhållningssätt som de andra imitationsscenerna. Alltså att flickorna imiterar så väl att scenens imitationsfigurers konflikt är det viktiga.

Uppsummering av dagen:
Agnes och Emelie har repat igenom och lagt hela scen 3. Det känns mycket bra. Och de har galopperat framåt. Emelie tipsar om att det har hjälp att kunna texten och föreslår för alla att plugga text så mycket och så tidigt som möjligt.
Angelica har demonstrerat för det Iranska folkets rättigheter och intervjuats av en persisk tidning och radiokanal. När hon dök upp hos Mutation har hon diskuterat inledning och övergångar med Elin. Hon ställer oss frågan: Vad gör flickorna under tiden andra scener spelas, men de ändå är på scenen?
Elin har en skiss klar på hela sin monolog.
Sara och Annika har gått mellan två grupper som öga utifrån och matlagning.
Jenny och Marianne har provat mycket olika men till slut hittat en ingång på Piccoloscenen som de vill utforska vidare.
Annika, jenny och Marianne har handlat och lagat mat.
Annika säger: Efter idag tror jag på detta. Säg till om jag säger för mycket som öga utifrån. Alla säger NEJ! DET ÄR BRA!

Tack för mig! Det har varit en fantastisk dag! Jag har fantastiska kollegor!
/Marianne.

fredag 11 juni 2010

Let the game begin!

Välkomnmen hit, till platsen där allt kan hända, och då menar jag ALLT. Här finns inga regler eller rättare sagt: dom dyker upp när man minst anar det.